Tråkigheter.



Jag skrev i ett tidigare inlägg att vi ska ta vara på livet och verkligen njuta när det är bra. För det kan vända fort.

Det har det gjort, min fina mormor mår inte bra och har mest troligt bara några dagar kvar. Det är svårt att förstå, men livet är ju så. Snart är hon hos morfar.
Jag intervjuade henne på högstadiet, som ett skolarbete. Måste ta och leta reda på det. Har inte sett det på flera år. Ett fint minne, ett av alla fina minnen.

FinaFina mormor.

Tur att inte allt är mörkt och trist, tur att det finns annat som lyser upp tillvaron. Det är jag så tacksam för.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0